Den här byggnaden och den snidade smeden får symbolisera smedja No 6 som är en av de åtta  smedjor som på 1770-talet fanns i det här området. I smedjan tillverkades grovsmide och där arbetade mästersmeden Ambrosius Frisk.

Ambrosius Frisk föddes 1719 på Jäders bruk av föräldrarna mästersmeden Petter Frisk och hans andra hustru Ingrid Persdotter. Petter Frisk verkar vara en aktad man på Jädersbruk vilket framgår av att dopvittnen till några av hans barn var representanter från faktor Wilhelm Neumans familj på Herrgården.

När Ambrosius är 11 år så dör fadern och året efter gifter modern om sig med mästersmeden Petter Broman. Ambrosius växer under tonåren upp med sin mor och styvfar och antagligen gick han då som lärling hos styvfadern som dör 1736 och då är Ambrosius noterad som boende hos sin mor fram till 1742. Ambrosius blir gesäll och träffar Maria Elisabet Wollf som härstammar från Stockholm. Paret gifter sig 1746 och tillsammans fick de sex barn, fyra döttrar och två söner. Den äldsta sonen dog när han var två år i smittkoppor och den yngsta sonen dog endast fyra månader gammal i kikhosta.
Ambrosius blir mästersmed 1758 och arbetar i smedja Nr 6 i vilken det tillverkades grovsmide. I smedjan som innehöll tre härdar arbetade även kollegorna mästersmeden Carl Carlsson Falk och mästersmeden Olof Jäderström alla med sina lärlingar och gesäller.
Produktionen i grovsmedjan bestod av många olika manufakturer såsom bl.a. skovlar och spadar, yxor, järnstör och kofot, gånghästskor, stocksågar, långsågar, handsåg, sticksåg. Förutom de ovan nämnda var de viktigaste manufakturslagen: åder- och plogbillar, nötklavar, ankare och draggar, halster och stekspett, gångjärn, haspar och märlor, skovelskor, murslevar och murhammare m. m.
Ämnesjärnet som behövdes för smedja Nr 6 tillverkades vid Garpströmmens ämneshammare som låg vid holmens östra del. Den fick av riksdagen 1756 privilegier som ämneshammare med 190 skeppspunds årligt smide.
Ämnesjärnet var det lärlingarnas uppgift att gå längs bruksgatan och hämta vid Garpströmmen. På sommaren drogs det på en tvåhjulig kärra med långa skaklar, på vintern drogs det på en släde.

Livet som smed var hårt och slitsamt och Ambrosius själv blev bara 53 år gammal när han 1772 dog i lungsot (tuberkulos) efter att ha varit sjuk i 18 veckor. Samma år dog även hans kollega Carl Carlsson Falk i vattusot (ödem) endast 42 år gammal.
Ambrosius hustru Maria Elisabet Wollf gifter om sig 1774 med mästersmeden Anders Wahlström som arbetar i smedja Nr 3 i viken det tillverkades tråd och spik. Hon dör 1802 i en ålder av 73 år.