Jäder 1900 till 1965

När vi går in i 1900-talet så är Mårten Holmstedt ensam ägare till Jäders bruk. Han dör 1903 och bruket övergick då enligt hans testamente till hans hustru Constance Bergenstråle.
Här kan du läsa vidare om ägarstrukturen fram till 1965.

Smidesverksamheten som bedrevs i den nya smedjan sedan 1864 blev nu utarrenderad och drevs av fabrikör Per Arvid Broström som började sin yrkesbana som räckare i smedjan redan 1880.
Han kom att arrendera verksamheten från 1905 ända fram till smidesverksamhetens nedläggning på 1930-talet.

År 1914 uppfördes den första kraftstationen vid Jäders bruk och då gjordes en anpassning av bron där stickspåret från stationsområdet var förlagt. Bron försågs med dammluckor för att reglera vattenflödet till kraftstationens turbin. Brukets anläggningar vid Garpströmmen berörs också av vattenregleringen då man där bygger dammbroar med dammluckor.

Intill den stora smedjan fanns också en gårdssmedja vars verksamhet flyttades år 1921 till en byggnad vid ladugårdsområdet.

Verksamheten på Jädersbruk hade nu en inriktning mot jord- och skogsbruk och där fanns också kraftstation, såg och kvarn.
I jordbruksdelen ingick också Herrgårdens trädgårdsverksamhet med sina stora drivhus.
I ladugårdsbyggnaderna, som var från början av 1800-talet, fanns det fram till 1931 c:a 250 kor som sköttes av en ladugårdsförman och 2-3 anställda ladugårdskarlar. Mjölkningen av korna gjordes på den här tiden för hand av brukets statarhustrur.
1931 rev man de gamla ladugårdsbyggnaderna från början av 1800-talet och uppförde nya som ännu idag står kvar på samma plats. Man uppförde också ett gårdsmejeri där själva mejeriet låg i den ena ändan av huset och den andra delen utgjorde bostad åt herrskapets kusk. I mejeriet var det ett par anställda mejerskor.
Nu började man mjölka korna för hand med hjälp av mjölkmaskiner men på 1960-talet moderniserades mjölkningen i och med införandet av rörmjölkning.

Området Jäder var under den här perioden ett litet samhälle med brukets verksamhet i centrum. Där fanns egen skola, järnvägsstation, idrottsförening, postkontor och affär.

Under 1930-talet upphör den utarrenderade smidesverksamheten i smedjan.

År 1943 uppförs en ny kraftstation intill den första och i samband med detta arbete så reglerades vattnet med en ny dammbro och då river man vändskivan vid stationen tillsammans med stickspåret till Jäders holme.

Jordbruksdelen avyttrades 1965 i samband med försäljningen av bruket till Domänverket.

För att få en bild av hur bebyggelsen vid Jädersbruk såg ut under perioden 1900 – 1965 så använder vi en flygbild över området från 1922 där vi ser alla byggnader och kan redovisa några av dessas historia.

Flygfoto 1922_6

 1. Verkstaden   2. Kolhus   3. Hammarsmedsgården   4. Slottet   5. Åldermannabostaden
6. Missionshuset   7. Rosenborg   8. Bergsbyggningen   9. Gamla Hammarsmedsgården   10. Museum 
11. Ingenjörsbostaden
   12. Mjölnarbostaden   13. Smedjan   14a och 14b. Gårdssmedjan   15. Kraftstation
16. Kvarnen
   17. Kolladan   18. Mejeriet   19. Vattentornet   20. Järnvägsstation   21. Herrgården   22 Herrgårdens trädgård   23 Trädgårdsmästarbostad  24 Stallet  25 Vagnsbodar  26 Sågen med virkesupplag   27 Brukskontoret   28 Bakstugan   29 Dagsverksstugan   30 Magasin   31 Förrådshus   32 Loge för sädesförvaring   33 Svinhus   34 Ladugård   35 Affären

 

På 1950-talet uppfördes ett nytt sågverk på Jäders holme efter det gamla sågverket som revs på 1940-talet.

Del av ekonomisk karta från 1957
Karta 1957 Sågverket

Flygfoto från 1950-talet visar placeringen av det nya sågverket
Flygfoto Sågen 1950-tal

 

 

Tillbaka till Historiebeskrivningen