Några artiklar i Arboga Tidning från 1908 beskriver den brand som uppstod natten mellan tisdagen den 17 och onsdagen 18 november i snickerifabriken vid Jäders bruk.
För att göra det beskrivna händelseförloppet mer rättvisa har vi lagt in fotografier över området och dess byggnader.
Här återges avskrifter av tidningsartiklarna.
Arboga Tidning 1908-11-20
Eldsvåda uppstod natten till onsdagen i den av Bröderna Jansson förhyrda snickerifabriken vid Jäders bruk, som uppbrann, men genom duktigt släckningsarbete avvärjdes en hotande olycka av ännu större omfattning.
Elden upptäcktes något före klockan 1 på natten, då snickeriarbetaren Grip, boende i det gamla Skolhuset mittemot fabriken, vaknade och såg eldskenet. Herr Grip väckte verkmästare Marké, som skyndade att få ut brandpytsarna ur snickeriverkstaden. Elden hade börjat i maskinhuset i byggnadens motsatta ända, och lågorna slog redan ut genom fönstren.
Gårdens och fabrikens folk alarmerades först genom ringning i vällingklocka, varjämte maskinisten Ahnström slog ut ett fönster i den tillbyggda, men genom järndörrar från den brinnande byggnaden avstängda ångpannebyggnaden och på detta sätt lyckades pådraga ångvisslan. Ehuru ingen eld var uppgjord i pannan, låg trycket likväl kvar.
I fabriksbyggnaden med däri förvarat torrt virke hade emellertid elden spridits så hastigt, att ingen räddning kunde skönjas. Fabrikens spruta, placerad utanför byggnaden, blev obrukbar därigenom att slangen brann av, men gårdens tre sprutor uttogs raskt av rättaren Friberg, byggnadsförman Haglind och bokhållare Hedborg. Folk hade nu kommit tillstädes, och då kvinnorna bildade kedja från den förbiflytande arbogaån och arbetade på det mest berömvärda sätt med vattenlangningen, var släckningen i full gång.
Redan en kvart efter eldsvådans upptäckt instörtade bjälkar och tak, men elden, gynnad av den starka blåsten, hotade i var minut att utbreda sig vidare.
Ett par tre meter från fabrikens nordöstra hörn låg ett skjul, vari förvarades 2 000 kubikfot torrt björkvirke. Att rädda detta var omöjligt. Den rådande sydvästliga vinden låg rakt på skjulet. Redan inom en timme stod virkesupplaget i ljusan låga och nu gick elden till angrepp mot det från upplaget blott av en plankvägg skilda stora kolhuset, i vars mot fabriken vättande avdelning var inlagda omkring 1 500 hektoliter träkol, tillhöriga smidesmästaren Broström. Kolen började brinna med blå låga och en vid sidan om kolhuset befintlig skrothög, järnsvarvspån bemängda med olja, brann alldeles intensivt och det small som skott när vattenstrålen träffade densamma.
Strömmar av gnistor och eldflagor flög vida omkring från brandhärden, upp mot den 80 meter därifrån liggande statarbyggnaden, där vakt utsattes; över den strax bakom kolhuset belägna smedjan; över stallet, där vakter också utposterades; eldflingorna fördes också över ån in i trädgården, där drivbänkar antändes.
Värst utsatt var alltjämt kolhuset, omkring vilket brandmanskapet arbetade mitt i eldregnet. Elden gick här nästan i en halvcirkel kring kolhusets väggar. Fem eller sex gånger antändes frontespisen (huvudfasad) på södra sidan, lika många gånger östra gaveln och ett utanför denna befintligt torkskjul för kläder fick taket antänt väl tio gånger. Ett rent underverk tycktes det att ej kolhuset gick helt och hållet förlorat. Hade elden där fått säkert tag, var faran för smedjan överhängande och även sågen hade då sannolikt varit prisgiven, i vilket fall även manbyggnaden blivit starkt hotad.
Man hade emellertid strax efter eldalarmet insett behovet att tillkalla hjälp från annat håll. Gårdens kusk red till Arboga mekaniska verkstad, vars spruta utrycktes till brandplatsen, och från mekaniska verkstaden telefonerades i brandskåpet till polisstationen i Arboga, varest fasta brandkåren alarmerades. Hade direkt telefonförbindelse varit öppen från Jäders bruk, skulle mycken tid vunnits. Emellertid handlades här så raskt som möjligt.
Den s.k. gamla brandstationssprutan jämte behövligt manskap var vid 3-tiden klar att köra ut och anlände till brandplatsen klockan 3:30, dit mekaniska verkstadens kraftiga spruta framkommit en kvart tidigare.
Denna undsättning var välbehövlig då platsens eget folk var uttröttade och eldens vidare utbredning kunde endast definitivt hindras genom denna tillförsel av friska släckningskrafter.
Inom kort var nu elden dämpad. Av kolhuset var endast en mindre del med de tre första takstolarna nedbrunna.
Sedan manskapet från staden och verkstaden fullgjort eftersläckningen, kunde de främmande sprutorna hemföras.
Under nästan hela onsdagen var en spruta igång för att dämpa glöden och de små lågor som då och då tittade fram ur ruinerna.
Fabriksbyggnadens tegelväggar kvarstod, men allt i dess inre var förtärt, motorer och maskiner förstörda, virke och inventarier brunna. Överst på den till större delen nedrasade mellanväggen balanserade ännu en vattencistern av järn, varifrån vattenledning var indragen till kontoret och fabrikör Hjalmar Janssons bostad.
Det nybyggda ångpannehuset som endast någon månad varit färdigt var fullkomligt oskadat. Det hade uppförts med anledning av att ett par eldtillbud uppstått i somras då ångpannan var installerad i maskinhuset.
Den brunna byggnaden, tillhörig fru Constance Holmstedt, var lågt försäkrat i Västmanlands läns brandstodsbolag för 4 000 kr.
De tre motorerna och övriga maskiner, inventarier, 7-8 vagnslaster i ångtorken och varmlufttorken inlagt virke, bestående av valnöt, satinvalnöt, ek och mahogny, samt en hel del i fabriksbyggnaden befintliga halvfabrikat, allt tillhörigt Bröderna Jansson, var försäkrade i samma bolag för 27 000 kr.
Firman lider emellertid stor förlust därigenom att åtskilliga ritningar samt alla modeller, samlade under en 20-årig verksamhet, gingo förlorade. Ett lager av faner och några möbler förvarades på vinden i smedjan och undgick förstörelsen.
Stora beställningar låg inne, varför avbrottet i rörelsen blir mycket kännbar.
En leverans av möbler till fälttelegrafen i Stockholm var nyligen fullgjord, men en ny leverans till samma håll måste nu avböjas.
Arbetarnas verktyg som förlorades var oförsäkrade. Det räddade ångpannehuset var icke heller försäkrat.
Herr Broströms träkolupplag var försäkrat; kolet som efter släckningen undanskyfflats kunna nog användas, ehuru mindre värdefulla.
Om eldens uppkomst är ännu ingenting med visshet känt. Sannolikt är det elektrisk kortslutning. En av de blanka ytterledningarna hade avbränts och låg på marken, vilket dock kanske kunnat ske genom lågornas inverkan från fönstret. Möjligen kan man också tänka sig att någon gnista från en motor legat kvar i golvet och så småningom förorsakat eldsvådan.
Klockan 7 på tisdagskvällen, då arbetet var slut, gingo fabrikör Hjalmar Jansson och verkmästaren genom fabrikslokalerna, då var allt i sin ordning.
En kvarts timme senare var en karl inne i fabriken och lade in virke.
Klockan 12 på natten var en av personalen ute, men märkte inget ovanligt.
Ingen eld har varit uppgjord inom fabriksbyggnaden, där allt drevs med elektrisk kraft. Fabrikören trodde ej ens att en tändsticksdosa fanns i lokalerna.
Alla i släckningen deltagande ådagalade stor energi och villighet. Skulle några särskilt framhållas för raskhet och oförskräckthet var det arbetaren Grip, två bröder Stolt och herr Hedborg samt Karl Bergkvist, anställd hos järnhandlare Karl Andersson i Arboga, som sprang före brandmanskapet från staden, fattade posto ute i ån och langade oförtrutet vatten.
Den nedbrunna fabriken, som på sin tid uppfördes av dåvarande bergsingenjören, numera professor Odelstierna i syfte att användas till mekanisk verkstad, vilket dock inte blev verklighet, sysselsatte 25 arbetare.
Det är att antaga och hoppas att fabriken omedelbart återuppbygges, så att den lovande verksamheten kan fortsättas och arbetare slippa att bli lidande av arbetslöshet.
Sju år återstår ännu av den med byggnadens ägarinna kontrakterade arrendetiden.
Om efterspelet till branden kan man läsa i några artiklar i Arboga Tidning.
Arboga Tidning 1908-11-27
Bröderna Janssons snickerifabrik vid Jäders bruk skall, såsom vi förut förmodat, med snaraste återuppföras. Tills vidare ha några av de genom branden arbetslediga erhållit sysselsättning vid firmans snickeriverkstad i Örebro.
Arboga Tidning 1909-01-12
För snickeribranden vid Jäders bruk har Västmanlands läns äldre brandstodsbolag ersatt Bröderna Jansson med omkring 25 000 kr.
Däremot har bolaget vägrat fru Constance Holmstedt ersättning för den brunna byggnaden på grund, att dess begagnande till snickerifabrlk ej skulle ha anmälts hos bolaget.
Tvisten skall slitas av en kompromissnämnd, i vilken för Jäders gårds del invalts direktör Axel Johansson och stadsfiskal Axel Fröding i Arboga.
Arboga Tidning 1909-02-12
Jäders gårds brandstodskompromiss sammanträdde i tisdags i Västerås och tillerkände gårdens ägarinna fru Constance Holmstedt 4/5 av försäkringsvärdet, vilket utgjorde 4 000 kr.; för den brunna snickerifabriken.
Kompromissnämndens ordförande, utsedd av länsstyrelsen, var t.f. landssekreteraren Georg Enhörning, ledamöter direktör Axel Johansson och stadsfiskal Axel Fröding i Arboga, utsedda av försäkringstagaren, samt ingenjör V Dahlgren i Sala och godsägaren T Richter, Brunnby, Västerås, utsedda av Västmanlands läns äldre brandstodsbolag, som har att utbetala det av kompromissnämnden fastställda ersättningsbelopp.