När vi nu går in i 1700-talet så är det alltså faktorn Jakob Neuman som styr Jäders bruk och det kommer han att göra fram till 1746.
Han efterträds av sonen Wilhelm Neuman som redan under faderns livstid år 1745 ingick i bruksstyrelsen.
År 1757 köper han Jäders bruk av kronan. Det innebär då slutet på tidsepoken med en faktor som arrenderar bruket. Hädanefter drivs alltså Jäders bruk i privat ägo. År 1759 blev Wilhelm Neuman adlad Mannerstråle och han går ur tiden 1788.
I skrifterna omnämnes hur Wilhelm Neuman Mannerstråle utvecklade bruksegendomen genom att rensa åkrar och ängar från sten samt genom väganläggningar och brobyggnader. Det var under hans tid man uppförde broar vid Garpströmmen, en bro från Jäders holme till den södra holmen som tillhörde Älholmen samt en bro från södra holmen över till Ramstigen.
Den här perioden av Jäders bruks historia kan vi genom en väldokumenterad karta från 1766 väldigt väl återge brukets utformning.
Kartans information tillsammans med mantals- och husförhörslängder ger oss så mycket information att vi ganska väl vet vilka som bodde och verkade på Jäders bruk just det året. Man finner då att det på Jäders holme inklusive Herrgården är noterade c:a 250 personer. Den summan inkluderar naturligtvis alla familjer med tillhörande familjemedlemmar, lärlingar, gesäller och tjänstefolk.
År 1722 köper Jakob Neuman det nedlagda pappersbruket vid Garpströmmen och på dess plats uppförs en ny ämneshammare med hjulhus, damm och underbyggnad samt kolhus och järnbod, allt av gråsten. Den får av riksdagen 1756 privilegier som ämneshammare med 190 skeppspunds årligt smide.
Denna hammare kom väl till pass då det under 1740-talet blev brist på tjänligt ämnesjärn till manufaktursmedjorna på Jäders bruk.
Ämnesjärnet var det lärlingarnas uppgift att hämta vid ämneshammaren, och på sommaren dra det på en tvåhjulig kärra med långa skaklar, på vintern drogs det på en släde.
Utformningen av Herrgårdsområdet enligt karta från 1766.
När det gäller den raka och alléprydda vägen ned till Herrgården så uppfördes den troligen under 1740-talet.
Herrgårdsområdet år 1766 Förklaring:
1 Herrgårdsbyggnaden
2 Kontorsbyggnad
3 Järn- och spannmålsbod
4 Mangelbod
5 Vagnshus
6 Brygghuset
7 Svinhus med liten bod i norra ändan
8 Fähus
9 Svinhus
10 Foderhus
11 Stall och Oxhus
12 Här ska ett nytt stall byggas
13 Redskapshus och vedbodar
14 Loge med två golv
15 Material- och lagerhus
16 Trösklada med två golv
17 Trösklada med två golv
18 Källare för trädgårdssaker
19 Mjölnarens boningshus
20 Mjölnarens brygghus
21 Såg kvarn (litet sågverk)
22 Mjöl kvarn
A Fiske damm
B Trädgårdens inredning med dess gångar
C Kohl- eller humlegård
D Träskolan (här skolade man upp träd och buskar)
Utformningen av smedjeområdet enligt karta från 1766
Brukets smedjor består enligt andra samtida underrättelse av 8 knipsmedjor inrättade, för två och tre smeder i varje, med damm och rännor i fullgott stånd och större delen av dammarna liksom en smedja av gråsten uppmurade.
Ett fint tråddrageri uppfördes 1750, utformat med sex rullar, inrättat för lika många personer till dagligt arbete och under samma tak med vattendrivet slipverk, polerskiva så väl som svarvstol till trådrullarna.
3 smedjor försedda med vardera 3 eldstäder. Där sysselsattes c:a 20 personer, mästare, gesäller och pojkar med grov och svartsmide.
De övriga 5 smedjorna var alla inrättade för järntråddragning, och där sysselsattes c:a 30 personer vid 10 saxar eller draglängor samt 6 personer vid lika många vattendrivna rullar för dragande av smärre trådsorter till speciellt kard- och synålsfabrikerna.
Smedjeområdet år 1766 Förklaring:
1 Smedja No 1 för grovsmide
2 Smedja No 2 för tråd och spik
3 Smedja No 3 för tråd och spik
4 Smedja No 4 för grovsmide. Där tillverkades skyfflar, yxor och spadar
5 Smedja No 5 för tråd och spik
6 Smedja No 6 för grovsmide
7 Fin tråddragerie med rullverk och hjulhus uppfört 1750.
8 Smedja No 8 för tråd och spik
9 Smedja No 9 för tråd och spik
10 Ett förfallet och obrukbart sliphus som var uppfört 1608 av Erik byggmästare
Utformningen av bostadsområdet på Jäders holme enligt karta från 1766
Byggnaderna i bostadsområdet som låg tätt sammangyttrade, var ett lätt byte för den röde hanen i händelse av eldsvåda. Till skydd turades man därför om med vakthållning om nätterna, då två »hjon samtidigt skulle gå brandvakt. Men det visade sig att man ofta kom på hjonen att sitta och sova på sitt pass, därför tillsattes 1776 en ständig nattvakt med 150 dalers årslön.
I bostadsområdet som bestod av egna små gårdar med boningshus och uthus där man också hade tillgång till en litet åkerstycke för vilket man betalade åkerskatt. Man höll gärdesgårdssyn två gånger om året och den som inte tillbörligen hägnat sin åker fick avträda den till någon annan. I dessa olika gårdar bodde smederna, lärlingarna och de gifta gesällerna.
Bostadsområdet år 1766.
Som ett exempel på en av gårdarna i bostadsområdet kan vi ange Mäster Petter Johansson Leverts gård som låg på den plats där idag Jädersbruks Vänners verkstad ligger. Byggnaderna bestod av en stugbyggnad med två rum med portlider emellan, ett fähus, trösklada, källare med bod samt ett kohlhus. I fähuset hade man ofta någon eller några kor, får och svin.
Petter Johansson Leverts gård
Förklaring:
1 Stugbyggnad av 2:e rum med Portlider
2 Kohlhus
3 Källare med bod
4 Trösklada
5 Fähus
A Kryddgård
B Kohlgård och åkertäppa
C Gårdsplanen
I början på 1700-talet så började tanken om att låta barnen gå i skola att ta form på Jäders holme då Jakob Neuman år 1709 tillsatte en informator för att barnen på holmen inte skulle gå fåfänga utan lära sig något. Informatorn skulle ha 9 öre kopparmynt i veckan för varje barn och hålla sig kosten själv. Men många föräldrar hindrade barnen av allehanda orsaker att gå i skolan och de ofta ombytta barnalärarna klagade bittert över detta.
År 1746, då skolbarnens antal var 27, lät man bygga en ny skolstuga, och till den skulle varje härd framsläpa en 14 alnars stock. När huset var färdigt skänkte överdirektören Wilhelm Neuman en klocka med slagverk för 108 daler kopparmynt till dess prydande. Skolhuset byggdes på berget bakom dagens Missionshus och bestod av ett skolrum, lärarens kammare, förstuga och vind.
När Wilhelm Neuman Mannerstråle går ur tiden 1788 så efterträds han av den äldste sonen Jacob Mannerstråle som någon tid innan faderns död arrenderade Jäders bruk av honom . Hans tid som ägare blir väldigt kort då han avlider straxt efter faderns död. Då tillträder hans bror Mårten Christoffer Mannerstråle som ny ägare.