Första gången Jäder i Arboga socken omnämns i skrifterna är 1329 då Birger Röriksson lämnar sin kvarn i Jäder i pant till Julita kloster för sitt testamentes fullgörande.
Hans syster Margareta donerar 1340 delar av Jäders området till Julita kloster.
1358 skänker Birger Rörikssons hustru, fru Ramfrid Bengtsdotter [1], i sitt testamente den kvarn som då låg vid Jäders forsar till Julita kloster.
[1]   Riksarkivet  307. SDHK (Medeltidsbrev) SDHK-nr: 7447

År 1377 pantsatte herr Ulf Jonsson sin gård vid Jäder till Julita kloster i Södermanland för de 50 mark som han gett för sin hustrus själaskötsel och lägerstad.

På 1400-talet blev det tvist om holmarna i ån vid Jäder. Ägarna till gården Oppeby söder om ån gjorde anspråk på holmarna. Tvisten löstes så att holmarna i ån, den västliga kallad ”Enges holme” och den östra stora holmen, tillerkändes bönderna i Jäders by och därmed abboten i Julita kloster.
Ett flertal bönder i Jäder omnämns i Arboga tänkebok att vara stadens fodermarsk, vilket tyder på att Jäders holme på den tiden nyttjades för betes- och fodermark.

När Gustav Eriksson Vasa blev vald till kung i Sverige så drog han in alla egendomar som ägdes av kyrkan till kronan (Västerås recess år 1527), och därmed kom Jäders holmar att lyda under Arboga kungsgård.  På den stora holmen hade bl.a. Gustav Vasa stogång (bete för hans hästar). Enligt uppgift i Arboga krönika av Gustaf Bergström så rörde det sig om minst 100 hästar.
Gustav Vasa var alltså väl bevandrad i trakterna runt Arboga och uppströms Arbogaån mot Bergslagsområdet.

Även om kronan genom Västerås recess gjort sig till ägare av Julita klosters fastigheter och mark vid Jäder så skulle det visa sig ta lång tid att få äganderättsförhållandena över vatten och stränder ordnade. Sedan långliga tider fanns det av hävd rätt för ortsbefolkningen att bruka strömmarna för sina smedjor och kvarnar.

Eftersom Gustav Vasa under 1550-talet kom att uppföra Arboga faktori med tillverkning av vapen i smedjorna vid Arboga och Jäders holme, så bör något sägas om vapentillverkningen i Sverige före 1550.
När det gäller vapen som användes i Sverige så importerades dessa hit genom byteshandel med norra Europa, speciellt städerna Nurnberg, Augsburg och Braunschweig.
Enklare vapentillverkning förekom dock vid slotten framför allt i Stockholm.