Här redovisas personalen, som enligt kyrkoböckerna, arbetade vid Jäders bruks järnbruk under perioden 1865 – 1935. Järnbruket bestod av smedjan och verkstaden.
Här redovisas inte den personal som var knutna till Jäders gård där sågen, kvarnen, gårdssmedjan, kraftverket, trädgården, skogs- och jordbruket ingår.
Vi har valt att dela upp redovisningen i två delar.
Del 1 för verksamheten i smedjan som uppfördes 1864, en verksamhet som enligt uppgift ska ha lagts ned år 1925. Dock kan man i kyrkoböckerna se att smedspersonal redovisas ända fram till år 1935. (Smedjan revs någon gång på 1950-talet).
Del 2 för verksamheten i verkstadsbyggnaden som lär ha uppförts 1890. I kyrkoböckerna är den verksamheten separat redovisad under åren 1906 – 1914.
Del 1: Verksamheten i smedjan
I smedjan, som stod klar 1864, drevs manufaktur- och martinstålverk samt stångjärnssmedja med Lancashirehärdar och räckhärdar. Förberedelser gjordes också med tiden för anläggande av gjuteri och mekanisk verkstad. Smedjan drevs med vattenkraft men 1916 kompletteras smedjan med en ånghammare, vilket framgår av personalredovisningen.
I nedanstående redovisning framgår vilka personer som arbetat i smedjan.
(Redovisningen i personallistan är uppställd i bokstavsordning)
Omformar vi personalredovisningen till en statistikredovisning så ser vi hur personalstyrkan och dess medelålder varierat under åren.
De fluktuationer som framgår i diagrammet kan sättas i direkt relation till konjunkturer och andra händelser vilka påverkat brukets ekonomi och därmed också personalstyrkan i smedjan.
Exempel på konjunktur- och andra händelser:
- Under 1800-talets slut blev svåra tider för många järnbruk i Sverige och för att råda bot på detta för Jäders bruks del så inledde Mårten Holmstedt ett vidlyftigt samarbete med en ingenjör vid Jernkontoret, Erik G:son Odelstierna. Målet var att få fram nya metoder att smälta och behandla järnet. Till den ändan arrenderade Odelstierna bruket under åren 1889-1894, men beroende på ogynnsamma konjunkturer så försatte sig Odelstierna på egen begäran i konkurs i april 1892.
- Konjunkturerna för de vattendrivna järnbruken i Sverige försämrades under 1920-talet.
Del 2: Verksamheten i verkstadsbyggnaden
Enligt vissa källor så är byggnaden ett minne från åren 1889-1892 då brukspatron Mårten Holmstedt inledde ett vidlyftigt samarbete med en ingenjör vid Jernkontoret, Erik G:son Odelstierna för att få fram nya metoder att smälta och behandla järnet. Vi har antagit byggnadsåret till 1890.
Vi vet inte idag med säkerhet vilken verksamhet som bedrevs i verkstaden under tiden 1890 – 1905.
Under åren 1906 – 1914 bedrevs snickeri, monteringsverkstad och måleri för de produkter som tillverkades i smedjan. Här fick spadar, krattor och andra verktyg sina skaft. Plogar, harvar och andra maskiner fick sina trädetaljer konstruerade och fint målade innan det var dags för montering.
En ångmaskin drev inledningsvis alla snickerimaskiner via axlar, växlar och fladdrande flatremmar. När kraftstationen vid Jädersbruk byggdes 1914 ersattes den gamla ångmaskinen med en elektrisk motor.
På den norra gaveln fanns en travers vilken användes för att hissa ned de färdiga produkterna till en järnvägsvagn som på stickspåret hade körts fram till byggnaden.
Vad som bedrevs i verkstaden från år 1915 fram till smidesverksamhetens nedläggning 1925 vet vi inte med säkerhet.
Idag utgör byggnaden museum och samlingsplats för föreningen Jädersbruks Vänner.
I nedanstående redovisning framgår vilka personer som arbetat i verkstaden under åren 1906 – 1914.
(Redovisningen i personallistan är uppställd i bokstavsordning)
Omformar vi personalredovisningen till en statistikredovisning så ser vi hur personalstyrkan och dess medelålder varierat under åren.
