Betjänten Lindgren

Betjänten vid herrgården, Anders Gustav Lindgren 

Anders Gustav Lindgren föddes 21 oktober 1827 vid Rejmyre glasbruk i Skedevi socken, Östergötland.

Föräldrarna var bruksskräddaren Anders Lindgren och hustru Brita Stina Lindholm och han hade två syskon, en äldre syster och en yngre bror.

Anders Gustav blev i sin ungdom skräddarlärling och när hans far dör 1844 flyttar han till Johannislund i Julita socken tillsammans med sin yngre bror Erik Adolf. De är båda noterade som skräddardrängar hos skräddaren Johan August Mur och hans hustru Gustava Charlotta Qvarfot.
Anders Gustav blir kvar fram till 1846 då han som 19-åring flyttar till Julita gård och där inleder han sin bana som betjänt.
Efter  sju år på Julita gård flyttar han 1853 till Jädersbruk som betjänt på herrgården. 

1859 19_arj_84-1 Kartan från 1854 visar hur området runt herrgården såg ut när Anders Gustav kom till Jäders bruk.
Herrgården med tillhörande byggnader är markerad med Litt. A
Norr om herrgården är markerat sträckningen av järnvägen som invigs 1857

Arboga sn, Jäders bruk. Herrgården.Exteriör av herrgården. "Herrgården i sitt gamla skick".

Jäders bruk herrgård som den såg ut när Anders Gustav Lindgren anlände dit.
(Herrgården revs 1884 av dåvarande brukspatron Mårten Holmstedt och ersattes med en ny herrgårdsbyggnad). 

Vid herrgården blir han betjänt åt den 15 år äldre husfrun på bruket Charlotta Mannerstråle (född Reutercrona). Trots åldersskillnad och den sociala statusen dem emellan måste med tiden ha uppstått någon form av gillande och respekt för varandra vilket den här berättelse på många sätt visar. Man kan anta Anders Gustav säkert hade vad man idag kallar hög social kompetens. 

Charlotta Mannerstråle Reutercrona

Charlotta Mannerstråle

Charlotta var sedan 1845 gift med brukspatronen Gustav Adolf Mannerstråle i hans andra äktenskap. Han var den siste brukspatronen på Jäder som fick njuta av järnbrukshanteringen såsom den hade bedrivits i det gamla järnbärarlandet, innan den moderna tidsandan tog över när industrialismen gjorde sitt intåg. Han var till stor del involverad i planeringen och genomförandet av järnvägens byggnation genom Jäder och genom hans idoga arbete och inrådan kom Jäder också att 1858 få en anhaltstation utefter järnvägslinjen Örebro-Arboga. Han blev under de sista åren sjuklig och sågs inte så ofta ute på bruket och han dog 1861.  

Änkan Charlotta Mannerstråle var enligt utsago en snäll och välvillig kvinna med en god tro om sina medmänniskor, en egenskap som förmodligen senare  skulle komma att bli hennes öde. När hennes make dog så var hon 49 år men behövde inte i ekonomiskt hänseende lida någon nöd och någon särskild brådska att lämna plats för en ny brukspatron fanns inte. Detta mycket beroende på att efterträdaren redan fanns inom räckhåll, nämligen Mannerstråles systerson Mårten Holmstedt som var en välbeställd godsägare på Ekebyhammar i Fellingsbro, beläget endast en dryg mil från Jäder. Han trädde så småningom in i förvaltningen av bruket vilket gjorde att änkan Charlotta blev kvar på herrgården några år. Under den tiden blev hennes betjänt Lindgren ett stöd och det berättas på bruket att man då och då kunde se detta par komma vandrande arm i arm.

På senhösten 1866 beslutar hon sig för att bryta upp från Jäder och flytta till Rytterne socken och köper där gården Hornsvik No 7 ¼ mtl. Vid flytten följde också hennes betjänt Lindgren med  samt några andra husfolk. 

Under åren på gården vid Hornsvik så kommer Anders Gustav Lindgren så småningom att fungera både som betjänt och inspektor åt sin husmor Charlotta Mannerstråle.

Efter några år hamnar Charlotta i ekonomiska svårigheter beroende på ett delägarskap i Forsbacka bruk. Detta bruk drabbades som många andra av att stenkolet och ångkraften konkurrerade ut vattenkraften och träkolet, dessutom kom därtill även den mycket svåra ekonomiska kris, som spred sig över hela världen några år efter det tysk-franska kriget 1870-1871. Depressionen gick hårt fram från ungefär 1875 och varade långt in på 1880-talet. Till de drabbade bruken hörde även Forsbacka.

Som delägare i Forsbacka bruk hade Charlotta i god tro och välvilja lånat ut pengar till Forsbackas förvaltare Axel Fleming (Charlotta Mannerstråle var moster till Axel Fleming) och hon skrev även på bankväxlar in-blanco. Beloppen på dessa växlar växte och växte tills hon inte längre kunde lösa in dem.

Följden blev en katastrof för henne och efter tidens sed och förhållanden måste hon 1879 gå i konkurs och hon hamnade som man säger på bar backe. Hennes gård vid Hornsvik hamnade under ett konkursbo.  

Hornsvik o Hornsund_1Men nu kommer något rörande och människovänligt in i bilden. Charlottas betjänt och inspektor Anders Gustav Lindgren tog då hand om henne. Han hade förvaltat sitt pund bättre och hade under årens lopp fått ihop till en sparad slant och för dessa pengar köpte han ett mindre ställe, Hornsund No 6 ¾ mtl i Rytterne socken, som låg efter landsvägen alldeles söder om dagens Borgåsund. Dit flyttade han med sin härskarinna. Själv bodde han i den mindre bostaden på övre botten medan hans forna husmor fick bo som ”hyresgäst” i rummen på nedre botten. Förhållandet dem emellan förändras aldrig och han tjänstgjorde alltjämt som hennes betjänt och hon hade även en piga som skötte städning och matlagning. Hur mycket ekonomiskt stöd i övrigt som betjänten Lindgren bistod sin forna husmor med vet vi inte, men det troliga är att ekonomiska medel även kom från hennes släkt i Jäder.
Charlotta Mannerstråle dör den 19 maj 1898, i en ålder av 86 år.

Efter hennes död flyttar Anders Gustav Lindgren i november 1898 till Kungsör. Där bosätter han sig som hyresgäst hos gårdsägaren Gustav Johansson och hans hustru Johanna Johansson i Lägenheten 49A Täcklunda. Hos dem fick han åtnjuta bostad, underhåll och omvårdnad. Han slutade sina dagar den 26 september 1900.

I hans bouppteckning framgår att han avled i lägenheten Täcklunda i Kungsör utan att efterlämna några kända arvingar. I de handlingar som visades vid bouppteckningen fanns ett köpekontrakt på den avlidnes lägenhet i Hornsund på Horns ägor i Rytterne socken, samt ett testamente med följande lydelse:
Om jag vid min död efterlämnar någon lös eller fast egendom av vad det vara må förordnar jag härmed såsom min yttersta vilja och medan jag äger mina sinnens fulla bruk att den som är min husvärd eller värdinna och vårdar mig till min dödsdag, skall hafva all min efterlämnade egendom, dock om min husvärd eller värdinna tager någon till att sköta mig ifall jag skulle blifva sängliggande skall den, som sköter mig, af min tillhörighet, som jag eger vid min död erhålla 300 kronor, det öfriga skall tillfalla min husvärd eller värdinna.  Detta testamente har jag efter moget öfvervägande i vittnens närvaro låtit upprätta.

Betygar Kungsör den 18 december 1899

Anders Gustav Lindgren

Not: Anders Gustav Lindgrens gård vid Hornsund blev efter hans flytt därifrån sedermera en handelsbod.


 

Några tidningsklipp från dåtidens tidningar beskriver omfattningen av Charlotta Mannerstråles  konkurs:

Konkurs 1879  Auktion 1879