En hillebardsmed vid Arboga faktori vid slutet av 1500-talet

Av all produktion på Arboga faktori vid Jäders holme under den första perioden 1551 – 1620 finns tyvärr endast ett mycket litet antal föremål bevarade åt eftervärlden.
Bristen på stämplar och annan karaktäriserande kännetecken försvårar i högsta grad en säker bestämning.
Det är egentligen endast beträffande stångvapen som man lyckats få fram ett större antal material från Arboga faktori.
En sådan typ av stångvapen är hillebarden.

Hillebarden var ett medeltida och hugg- och stötvapen, bestående av ett 1,5–2,5 meter långt skaft på vilket det var fäst en järn- eller stålklinga kallad bila, upptill försedd med en spjutspets och baktill med en hake.
Under 1400- och 1500-talen utvecklades hillebarden i en mängd olika varianter påverkade dels av motståndarens skyddsvapen, dels av de olika tidernas stridssätt.
Hillebarden användes i stor utsträckning som skydd mot rytterianfall.
Under 1600-talet var hillebarden allmänt ett underofficersvapen och användes som befälstecken
för underofficerare till början på 1800-talet. 

Philipus Osterreich representerar en av många hillebardsmeder som kom att verka vid Arboga faktori på Jäders holme. Det unika med denne smed är att har fått äran av att vara den tills vidare ende Arbogasmeden från den tiden med känd bevarad tillverkning.
Man har nämligen lyckats att sammanställa ett av sigillen i 1579 års hantverkarlängd med en stämpel varigenom sigillets ägare, Philipus Osterreich också blivit mästare till de vapen, som bär denna stämpel.
Dessutom har en av hans söner, Påvel Philipusson kunnat följas till 1617, och sannolikt har även han begagnat faderns välkända stämpel.

Om den första hillebardtypen, som kom att smidas vid Arboga faktori vet man inte mer än att kung Gustav Vasa år 1555 skickade en ”mall/mönster”, efter vilket dåvarande faktorn Nils Tulesson skulle låta sina smeder göra hillebarderna.
Det blev Östen Hillebardsmed som började den tillverkningen och året därpå får han också betalt för ett dussin hillebarder och fyra bardisaner.

Några år senare, första gången år 1561, börja de centrala förrådsräkenskaperna använda termen Arbogahillebarder till skillnad från gemene hillebarder.
År 1570 möter emellertid första gången beteckningen drabanthillebarder som då tillverkats av både Philipus Osterreich och Östen Hillebardsmed till ett antal av 54 respektive 23, och under den följande tiden tillverkas dessa båda sorter, gemena och drabanthillebarder, i stort antal av både Philipus, Östen och deras yrkesbröder.
En tredje typ hillebarder tillkommer år 1577, stora hillebarder. Även i detta fall är det Philipus Osterreich, som inleder denna tillverkning.

Vid sidan av vapensmidet drev hillebardsmederna liksom flertalet bland det övriga faktorifolket ett betydande verktygssmide, i vilket även Philipus deltog.
Denna tillverkning utgjordes av en mängd olika saker, bland vilka kan nämnas bilor och yxor, täljyxor, hålyxor och köttyxor, utfilade sågblad, handsågar, stocksågar och långsågar, bandknivar, navare, draggar, hackor och skyfflar, durkslag, eldgafflar och portbeslag.

Vi vet inte så mycket om Philipus Osterreich mer än att han var en av de många, av Gustav Vasa införskrivna hantverkare från Sydtyskland, som invandrade och kom att arbeta åt Arboga faktori.
Vissa uppgifter anger också att han åkte runt och gjorde olika arbeten åt kronan, år 1562 var han t. ex. i Eskilstuna för att tillverka två sågblad till sågen i Tunafors. Hans namn har också på 1570-talet förknippats med Hyndevad några mil söderut i Eskilstunaån.
Han verkar ha haft två söner, Isak Philipusson och Påvel Philipusson, som båda också kom att verka som hillebardsmeder (Isak mellan 1603 – 1605 och Påvel mellan 1610 – 1617). Vi vet inte med säkerhet om han bott på Jäders holme men när han arbetade åt Arboga faktori så bodde han vid Östuna gård i Björskog socken som på 1570-talet uppläts till Arboga faktori i Jäder som ett löneboställe.
Philipus uppförde på 1580-talet en liten vattendriven hammare i närheten av Östuna gård, som han använde vid hillebardtillverkningen. Efter Philipus död 1609 fortsatte han son Påvel Philipusson tillverkningen av hillebarder åt Arboga faktori under åren 1610 till 1617.

Påvel Philipusson blev kvar vid Östuna fram till sin död 23 juli 1641.

Tre hillebarder ur Philipus Osterreich produktion.
Philipus Osterreich stämpel sitter på hakens bredaste parti vid det s.k. knäet.

De två hillebarderna till vänster är av samma typ, medan den till höger representerar en något
senare typ som karaktäriseras genom den lilla uppstående svansen på haken.