Smeden Henrik Sandberg

Henrik Ersson är ett exempel på en person som kom till Jäders bruk år 1814 där han också bildar familj och blir kvar hela sin livstid fram till 1878.
Under sin tid på Jäders bruk tar han sitt nya efternamn Sandberg.

Henrik Ersson föddes 1798 på torpet Edebysätern i Övre Ullareds socken i Värmland. Hans föräldrar var torparen och ängsvaktaren Erik Larsson och hans hustru Britta Håkansdotter, som vid vigseln med Erik var änka och förde med sig en son Jonas från sitt tidigare äktenskap. Britta och Erik kom att få tre egna barn, två söner och en dotter men en son och dottern dog 1797 respektive 1800 i tidiga spädbarnsår. Det blev bara Henrik och hans halvbror Jonas som kom att uppnå vuxen ålder.
Familjen flyttade 1802 till Mosserud i Nyeds socken i Värmland och därefter till Västra Acksjön i samma socken.
1809 dör fadern Erik och 1812 dör modern Britta som backhjon vilket betyder att hon och den 13-årige sonen Henrik var förvisade till platsens backstuga som fattighjon. Livet för gossen Henrik kan inte ha varit lätt då han blir ensam kvar i backstugan. När han blir 15 år tar han beslutet att bryta upp sitt gamla liv och flyttar i oktober 1814 till Jäder. Varför det blev Jäder vet vi inte med bestämdhet men en påverkan kan ha varit att hans äldre halvbror Jonas (Jonsson) tidigare flyttade som 15-åring till Jäders bruk, så när Henrik kom till Jäder fanns alltså halvbrodern Jonas där som gesäll hos mästersmeden Peter Lagerström. Jonas vidare öden är inte kända men han verkar ha flyttat 1823 till Fellingsbro.
Vi vet naturligtvis inte exakt hur den unge Henrik tog sig till Jäders bruk men på den tiden så fanns det inga andra alternativ än att vandra eller åka hästskjuts längs de med dagens mått mätt ganska dåliga grusvägar. Trots att hästskjuts var det snabbaste färdsättet så torde resan från Acksjön i Värmland ändå ha tagit minst tre dagar.

Hur såg det då ut på Jäders bruk när Henrik kom hit 1814.
Jäders bruk ägdes då Mårten Christoffer Mannerstråle. Han kom senare att överlåta ägandeskapet till sina barn.
Med hjälp av historiskt kartmaterial och andra dokumenterade uppgifter så kan vi också ge en bild av hur området var utformat och vilken arbetsmiljö som gällde.

Sandberg 10   Sandberg 11

Både smedjorna och smedernas bostadsområde hade kvar sin karaktär från 1750-talet.

I varje smedja arbetade två mästersmeder och här var det ett slamrande, och klangen av hammarslag hördes vida omkring. Om somrarna var det i smedjorna mycket varmt.
På vintern däremot kallt. De kalla vintrarna utgjorde också en extra fara för smederna och deras gesäller eftersom de nästan varje morgon måste ut i hjulhusen för att hugga rent de stora vattenhjulen från is som bildats under natten, innan de kunde börja sitt arbete.

Ämnesjärnet till smedjorna hämtades från Garpströmmens ämneshammare som också tillhörde Jäders bruk.
Det var lärlingarnas uppgift att hämta ämnesjärnet och på sommaren dra det på en tvåhjulig kärra med långa skaklar längs bruksgatan, på vintern drogs det på en släde.

De gamla smedjorna var 8 stycken till antalet och i en av dessa smiddes spik. I de övriga smiddes det manufakturer huvudsakligen bestående av yxor, spadar, grepar, stenverktyg m.m.
Jäders yxor och smiden var på den tiden mycket uppskattade och såldes över vida världen

Arbetet i smedjorna var tungt och arbetstiden lång. Den började klockan fem på morgonen och pågick till åtta på kvällen.
Varje mästare hade en gesäll och en lärling och de hade sin mat hos mästaren, såvida inte gesällen var gift. Lärlingen hade sin bostad och sovplats hos mästaren i dennes kök.

Mästarens bostadslägenhet var ofta på 2 rum och kök, jämte fri vedbrand, och där skulle inrymmas alla familjemedlemmar plus det tillhörande tjänstefolket som bestod av en piga och lärling.
1830 kan man i kyrkoböckerna räkna till 13 mästersmeder vid Jäders bruk.

En gift gesäll hade en egen bostad av 1 rum, ibland 1 rum och kök som ägdes av bruket.

Bruket tillhandahöll också jord så att varje bostad kunde föda en à två kor samt svin och höns. Mest hade de gräs, samt lite vete, potatis samt grönsaker på jorden.

Under andra halvan av 1800-talet förändras bebyggelsen på bruket då man börjar riva några av de gamla uttjänta arbetarbostäderna för att ersätta dem med nya.
De nya bostäderna som då uppfördes ser vi spår av ännu idag, exempelvis Slottet och Hammarsmedsgården.

Sandberg 12

En ny smedja uppfördes också 1864 och då rev man många av de gamla smedjorna. Det blev början på den nya tiden som vi idag kallar industrialismen.

När Henrik kom till Jäder började han att arbeta som lärling i någon av de 8 gamla smedjorna som fanns vid forsen. På den här tiden styrdes smedsverksamheten av Hammarsmedsordningen av den 26 juni 1766. I den klargjordes alla regler och skyldigheter som bruksägare, smeder, gesäller och lärlingar hade att följa.
Som lärling tjänade han under mästersmeden Johan Svanström och där fick han husrum och mat samt kanske också utrustning i form av en omgång kläder, vanligen bestående av en vadmalsrock, ett par vadmalsbyxor, en skjorta och ett par strumpor. Han bodde alltså hos mästermeden fram till dess att han blev gesäll. Det var vanligt att man fick gå som lärling under 4 – 5 år innan man så småningom blev godkänd som gesäll.

När Henrik 1820 blir gesäll så bor han inte längre hos någon mästersmed utan gesällerna hade egna boenden på holmen. På den här tiden så var det också tillåtet för gesällerna att gifta sig vilket också Henrik gör 1821, för han fattar tycke för den något äldre Anna Lotta Lundberg som han lärde känna hos mästersmeden Svanström där hon var piga. I samband med vigseln eller strax innan så tar Henrik sitt nya efternamn Sandberg. Det verkar inte ha gått så bra för Henrik och hans hustru för han blir visserligen mästersmed 1825 men återgår 1827 till att vara gesäll. Vi vet inte anledningen till denna degradering men andra berättelser om smederna på Jäders bruk anger en möjlig anledning, nämligen att om en ”mästare upprepade gånger varit vårdslös med smidningen, järns bortsmidande och skulds ökande, entledigades denne från sitt mästararbete, och en annan mästare tillsattes vid hans härd”.
Det har också i arkiverade handlingar uppdagats att just 1827 uppstod en tvist mellan bruksdisponenten och några av brukets smeder och gesäller, där de senare var inblandade och anklagade för olovlig handel med brukets järnarbeten. En möjlighet är då att Henrik kan ha varit inblandad i denna tvist.
Henrik och Anna Lotta fick inga barn och Anna Lotta dör 25 maj 1830 i sviterna efter en förkylning.

Den 27 februari 1831 gifter Henrik om sig med pigan Anna Katarina Valström som i oktober året innan kom till Jäder från Mosås i Örebro län.
De båda bildar familj och får under sin levnad sex barn, fyra söner och två döttrar. En av sönerna, Gustav Henrik dör i tidiga barnaår endast 3 år gammal. De övriga fem barnen uppnår vuxen ålder.

Familjen Sandberg kom ju under sin tid vid Jäders bruk att verka under den eran som avslutade den gamla smedstiden från 1700-talet och påbörjade den nya eran som vi kallar industrialismen. Henrik och Anna Katarina var de som avslutade den gamla tiden och deras barn fick vara med att inleda industrialismens era.
Under perioden 1854 till 1857 så byggdes en av Sveriges första privata järnvägar, nämligen sträckan mellan Örebro och Arboga. Vi kan anta att familjen nyfiket kunde följa järnvägsbygget förbi Jäder, där det också så småningom uppfördes en station. Vid invigningen av järnvägen den 29 augusti 1857 så kanske familjen stod och betraktade det flagg- och lövprydda invigningståget med alla höga gäster som passerade från Arboga mitt på dagen på sin färd till Örebro. När tåget så på återvägen från Örebro, på kvällen runt 17:30 passerade Jäders bruk så sköt man salut från herrgårdens två kanoner.

1864 rev man som tidigare nämnts några av de gamla smedjorna på holmens nordvästra del och byggde där en ny smedja och då planerade man för ett stickspår från stationen ner till smedjan.

Jäders bruk smedja 1864
Stickspåret blev klart 1869.
Då kunde smedjans råvaror och produkter lastas och lossas vid området intill smedjan. Det berättas att stationsområdet låg något högre än smedjeområdet på holmen varför godsvagnarna av egen kraft sakta kunde rulla ned till smedjan. När vagnarna skulle tillbaks till stationsområdet använde man brukets oxar som dragdjur.

Livet som gesällfamilj på Jäder var säkerligen slitsamt både ekonomiskt och arbetsmässigt för Henrik får på ålderns höst arbeta som brandvakt.
Både Henrik och hans hustru är noterade i kyrkoböckerna som utfattiga på slutet av sina levnadsår.
Henrik dör 1867, 68 år gammal och hustrun Anna Katarina är noterad som fattighjon efter makens död. Hon lever som fattighjon fram till sin död 1887, 84 år gammal.
De begravdes troligen på kyrkogården vid Arboga landskyrka S:t Nicolai.

Familjen Sandbergs barn kom att gå i skola vid Jäder.
De äldsta barnen fick gå i den gamla skolan från 1746, medan de yngre barnen kom att ha sin skolgång i den då nybyggda skolan som uppfördes 1844.
Skolgången på den tiden varade inte så länge för när barnen uppnådde 15 års ålder så var det dags att lämna hemmet för att tjäna som drängar, lärlingar eller pigor.

Sandberg Skola

Vad hände med barnen Sandberg

Sonen Karl August Sandberg
Han blir lärling 1846 när han är 15 år och då flyttar han till mästersmeden Anders Jakob Bergman som arbetar i någon av de gamla smedjorna på bruket.
1856 blir han gesäll och då gifter han sig med Lovisa Svanström som har två oäkta söner med sig, Karl Johan 10 år och Frans Gustav 7 år. Paret får sedan två gemensamma barn, sonen August Fredrik samt dottern Karolina Lovisa som dör i unga år endast 13 år gammal.
Karl August avancerar till manufaktursmed och kom som sådan att arbeta i den nyuppförda smedjan.
Sonen August Fredrik blir kvar hemma och arbetar hos sina föräldrar och blir smedslärling hos sin far.
Han följer alltså inte mönstret med att lämna hemmet och bli lärling. Han märkte säkert hur det är att leva i ett brukssamhälle under relativt fattiga förhållanden och inser att det inte finns så stora möjligheter under det patriarkaliska förhållande som råder på Jäders bruk, där han speciellt påverkades han av en händelse som utspelades vid grinden som fanns intill brofästet på holmen.
När August Fredrik är 21 år tar han beslutet att flytta från Jäder och tar då med sig sina båda föräldrar Karl August och Lovisa och de flyttar i december 1878 till till Svartnäs bruk i Dalarna. Det blir början på August Fredriks klassresa från att ha varit en fattig smedson i Jäder till att sedermera arbeta sig upp till en välbärgad egenföretagare i Bollnäs. Under hela denna resa har han med sig sina föräldrar.

Sonen Per Erik Sandberg
Han flyttar från hemmet 1852, när han är 16 år och blir lärling hos mästersmeden Johan Sandberg i någon av de gamla smedjorna på holmen.
I oktober 1862 flyttar han som smedgesäll till Hallstahammars bruk i Svedvi socken. Så småningom hamnar han i Vedevåg och bildar där familj för att sedan sluta sina dagar vid Övre Gryt, Bo socken i Örebro län. Han kom att kvarstanna i smedsyrket livet ut.

Dottern Anna Sofia Sandberg
Hon flyttar från hemmet 1861, när hon är 21 år och blir piga vid prästgården i Arboga landförsamling. Hon blir kvar där ett år men kommer åter till hemmet i Jäder och då är hon med barn. Hon föder den 11 november 1862 ett dödfött barn. Hon blir därefter kvar i hemmet fram till 1863 då hon gifter sig med drängen Frans Ludvig Ramsten och de båda flyttar till Rockhammar i Fellingsbro socken. Familjen Ramsten hamnar så småningom vid Färna bruk där Anna Sofias man Frans Ludvig är valsarbetare. Båda slutar sina dagar vid Färna.

Sonen Johan Alfred Sandberg
Han flyttar från hemmet 1858, när han är 16 år och blir lärling hos mästersmeden Peter Hagberg i någon av de gamla smedjorna på holmen. 1863 är han noterad som gesäll och träffar 1866 husardottern Sofia Charlotta Frejd från Godby (i kyrkoboken är det noterat att hon är känd för mycken oärlighet och snatteri). Hon blir med barn och föder 5 januari 1867 en dotter Anna Sofia. Johan Alfred anmäler till prästen i församlingen att han är trolovad med Sofia Charlotta vilket tyder på att han är far till barnet.
I oktober 1867 flyttar han till Vedevågs bruk i Lindesberg socken, och den 27 december samma år gifter han sig med Sofia Charlotta och de båda med dottern Anna Sofia bosätter sig i Vedevåg.
Där kommer Johan Alfred att arbeta som manufaktursmed fram till sin död 1897.

Dottern Lovisa Katarina Sandberg
Hon flyttar från hemmet 1865, när hon är 19 år till Rockhammar i Fellingsbro och där blir hon piga hos systern Anna Sofia och hennes man Frans Ludvig Ramsten. Tre år senare flyttar hon till Arboga stad där hon blir piga hos styrman Per Johan Hedlund och hans hustru Anna Magdalena Östling. När familjen Hedlund i juni 1873 flyttar till Stockholm så följer Lovisa Katarina med. Där visar det sig så småningom att hon är med barn och flyttar i december samma år tillbaka till Arboga stad. I Arboga föder hon den 18 mars 1874 sin oäkta son Johan Edvard.
Lovisa Katarina förblir ogift och stannar i Arboga där hon dör 1 juni 1899 i magcancer. Då har hennes son Johan Edvard redan 1895 flyttat till Eskilstuna där han blir smedsarbetare.