Arne Gustavsson

Sammanfattning av intervju med Arne Gustavsson född 1937.
Intervjudatum: 2008-06-23

Intervjuare: Anna Mellgren

Arne föddes i Slottet men familjen flyttade 1939 till Solhem. Där tog hans mamma hand om Jäders postkontoret så småningom. Pappan var lastbilschaufför.
Arnes farfar hade också bott i trakten, nämligen vid Elholmen och skötte fåren åt bruket.

Arne Gustavsson_01

Arne gick i Jäders skola. Dit gick man, cyklade eller åkte skidor. Man gick över spången som ofta spolades bort av vårfloden. Han gick 6 år i Jäder skola sedan realskolan i Arboga.
Arne minns också att det fanns finska barn i Jäders skola under kriget (2:a världskriget).
När de år 1939 hade flyttat upp till Solhem så så fanns det en liten stuga intill  och där bodde en finsk familj som hette Sabbolainen. De hade en flicka som var ett par år äldre än Arne och hon gick i Jäder skola (hon var väldigt blyg och tillbakadragen). Många av de finska barnen hann lära sig lite svenska.
Han minns också att det förutom hela familjer kom många ensamma krigsbarn från Finland.
F.d. disponenten Erik Fernström, som då bodde i Älholmen, hade en grabb som krigsbarn, likaså familjen Samuelsson i Godby.
På rasterna i skolan lekte man brännboll. Det fanns en bäck bakom vedbodarna och där var barnen också och lekte. I bäcken lade barnen ofta det medhavda hårda brödet i blöt innan man åt det på frukostrasten.
Det var många barn i trakterna runt Jäder som gick i skolan, de som kom längst ifrån var från banvaktsstugan vid Emaus. Arne minns att den familjen hette Åhl. I början fick de barnen gå eller cykla till skolan. Även från Tjurlångs gård kom barn. Barnen Thorén från Stenebergstorp gick i Jäder skola.

Jäders skola

 

Arnes far var den 1:a ordförande i Jäders Bruk Idrottsförening och det var han i många år.
Arne minns när han följde med till Puttsjövallen och titta på fotboll.
Idrottsföreningen ordnade Jädersbruksfesten vid dansbanan en helg per år.

Det var söndagsskola i Missionshuset där också IOGT hade aktiviteter.

Det var Jäders Bruk Intressenter som ägde bruket med disponenten Reutersvärd som högsta hönset. Arne minns att man fick komma på julgransplundring varje år i Herrgården.

När Arne var 11 – 12 år gammal så jobbade han på somrarna med att gallra rovor och rensade i potatislanden. Det var på åkrarna, inte i brukets trädgård. Man kan kalla det för sommarjobb eftersom han fick lite betalt för arbetet.

Under kriget var det gengasdrift som gällde. Han minns att bredvid svinhuset fanns det ett utrymme för att tillverka gengasved. Man högg små vedkottar. Det fanns två typer av gengasaggregat, ved- och kol-aggregat. Det var till det förstnämnda som man högg vedkottar.

Arne minns gårdssmedjan där Albin Sander arbetade som smed. Ibland hjälpte Albin Sander ungdomarna bl.a. med att bygga sidovagn till en motorcykel.

Arne fick hämta mjölk vid brukets mejeri varje dag. Hans mamma skummade mjölken hemma och tog vara på grädden. Hon kärnade eget smör, och gjorde filbunke.
Man tog upp is på vintern i närheten av ”sågsjön” och förvarade den i en stor isstack nära vattentornet. Isen använde mejeriet för kylning av mjölken.

Arnes minnesbild av sågen: man fick låna såg-ekan och åka ut på ån för att fiska på lördagar och söndagar. På vintern plogade man upp en skridskobana på ”sågsjön”.

Det fanns många arbetshästar i stallet vid Herrgården. Vagnslidret fungerade också som garage för en direktionsvagn, en Opel Kapitän årsmodell 1939, som chaufför Eriksson körde.

På somrarna cyklade Arne ned till Herrgårdens trädgårdsmästeri och köpte tomater. Trädgårdsmästaren hette då Ekblom.

Vid Ryn fanns det ett gemensamt potatisland för de som bodde på Jäders bruk. Dit kom hästar från Herrgården och körde upp landet när det var dags för potatis-sättning och -upptagning.

Arne bodde granne med lanthandeln som John Hellberg och hans fru hade. John omkom 1943 i samband med en frivillig bekämpning av en skogsbrand.

Järnvägsstationen kom Arne väl ihåg. Hans mamma hade ju hand om Jäders poststation och fick hämta postsäckar där tre gånger om dagen.
Han åkte in på bio när han var 14 – 15 år, och då tog man tåget in till Arboga.
På slutet (1960) fick man ”leka stins själv” genom att vrida en tavla som markerade att man ville med tåget.

Arne minns Kvarnen och det var en man som kallades Sälle som var mjölnare. Han hade 3 söner och 1 dotter. Till kvarnen kom man med säden lastad på vagn som drogs av häst, både från bruket och från bönderna runtomkring.

Arne kom aldrig att jobba på bruket när han blev äldre.
När han gick i realskolan så fick han sommarjobb på Götes bilverkstad.
Fadern, som körde lastbil, hade mycket körningar av massaved till Frövifors pappersbruk och timmer till Jäders bruks såg. Som ung fick då Arne ofta vara med i lastbilen vid körningarna.
På den tiden var det handdrivna spel på lastbilen som man använde för att få upp timmerstockarna på lastbilen och Arne minns att fadern ofta svor över att det är ju alltid de största stockarna som ligger underst i timmerhögarna och då blev det dessa som hamnade överst på lasset.
1939 bytte Jäders bruk lastbil (de skulle köpa en ny) och då var Arnes far nere hos bruksdisponenten och frågade om han inte kunde få köpa den gamla bilen, och det skulle gå bra.
Så Arnes far köpte den gamla lastbilen och blev egen åkare. Sen körde han åt Jäders bruk. Så pågick det fram till 1948 för då gick fadern med i Arboga Lastbilscentral.
1953 startade fadern och två andra åkare en grävmaskinsfirma med namnet Maskingrävningar som hade sitt säte i Jäders bruk. Det var där som Arne började arbeta direkt efter realen och lärde sig till grävmaskinist.
1963 blev fadern sjukpensionär och två år senare köpte Arne faderns dåvarande lastbil och fortsatte själv som åkare.