Ulla-Britt Karlsson Frisk

Sammanfattning av intervju med Ulla-Britt Karlsson Frisk  född 1934.
Intervjudatum: under 2008

Intervjuare: Anna Mellgren
Bisittare: Inga Söderholm

 

Kom till Jäder 1941 i maj, och då bodde familjen i skogstorpet Lövtorp.

Karta Ulla_Britt Karlsson

 

Började skolan samma år i Jäder skola, B2 skola ( småskolan, klass 1 och 2 i samma klass). Hade drygt 1 km till skolan om man genade över skogen.
Hade bra lärarinna i småskolan som bl.a. satte upp sagospel varje Lucia. En flicka från skolans avgående klass fick vara Lucia. Spelade även teater i Arboga på godtemplarhuset eftersom lärarinna var med i landsförsamlingens syförening och när de hade julförsäljning då fick barnen spela upp små sketcher i samband med auktionsförsäljningen.

Jäders skola 1900

Hon var första årskullen som gick 7 år i skolan, hon gick ur skolan 1948. De var då 3 elever i klassen och totalt 27 elever i hela skolan.

Konfirmerades när hon var 14 år i Arboga Landsförsamling. Hon minns att det var så kallt det året att de fick läsa fram i Trefaldighetskyrkan i stället eftersom Landskyrkan inte hade någon bra uppvärmning

Minns de finska krigsfamiljerna, det var mammor med barn som bodde i skogvaktarbostaden (ligger strax intill Jäders Skola) och sen bodde de nere i Museum. Hon minns särskilt en flicka som hette Pirka Marietta Hoonkanen.
De bodde även finska barn i Röfors, särskilt större pojkar och dem var man rädd för. Hon mindes att de svenska barnen fick bära in ved i skolan innan de fick gå hem efter skoldagen och då passade de finska pojkarna, som slapp vedinbärningen, på att ladda upp med snöbollar och bombarderade de som gick hem.

Fick plocka lingon i skogen för eget bruk. Det fanns ingen skolmat utan man fick ha egen matsäck med sig från hemmet. Hon minns bl.a. att de värmde korvskivor på kaminen. På vintern satt man i korridoren bland ytterkläderna och åt men på sommaren satt man gärna ute.

På vintern var gymnastiksalen så kall att man inte kunde ha några lektioner där. Man fick vara ute istället och t.ex. åka skidor.
Det fanns en idrottsplan som hette Puttsjön och där hade man gymnastik, kast med liten boll och andra aktiviteter som idag kallas för friidrott.

Hemma fick hon läsa läxorna vid karbidlampans sken, el saknades i torpet där hon bodde. Elen drogs in först 1944. Det bästa med elen var att man fick en knutlampa utomhus så att man fick lyse när man gick på dasset.

Hon minns att det byggdes upp ett skyddsrum nedanför missionshuset på Jäders holme under krigsåren 1939 – 45. Det var ett uppmurat skyddsrum ovan jord med bänkar inuti.

Två dagar efter att hon slutade skolan började hon på Jäders bruks herrgård. Förvaltarfamiljen skulle inte anställa någon jungfru eftersom de skulle flytta så då fick det duga med en 14-årig flicka. Kokerska och betjänt fanns redan på herrgården. Ulla-Britt var där till 6 oktober 1948 då Reutersvärd  (förvaltare på Jäders bruk) skulle flytta till Drottningholm och Tullgarn.
Som jungfruflicka fick hon vara handräckning och hjälpa till med det som hon kunde. Hon mindes att första gången hon såg en frysbox var på herrgården. När hon så fick i uppgift att hämta kaffebröd så bar det sig inte bättre än att brödet serverades med frusen kärna, hon hade inte förstått att man skulle tina upp brödet innan servering.
Hon var hundrädd och på herrgården fanns det två hundar, en tax som hette Trixon och en fågelhund , så under sin tid på herrgården lärde hon sig tycka om hundar. Hon mindes att när herrskapet var borta och hon var själv med hundarna så gnällde de och hon trodde då att det var någon som tagit sig in i herrgården innan hon förstod att de endast var sällskapssjuka.
Hon kom inte ihåg hur uppvärmningen av huset gjordes men mindes att den stora öppna spisen över hallen på övervåningen användes.
Vinterträdgården var fin med en damm i mitten med guldfiskar, undulater och en papegoja.

Efter Reutersvärd kom Folke och Gunilla Ankarcrona som förvaltarfamilj till Jäders bruk och herrgården, efter dem kom Bodin och senare Hedborg.

Hon mindes att hon blev bra bemött i sin tjänst på herrgården. Hos Reutersvärd var det en jungfru och en kokerska så när det var kalas tog man in extrahjälp. Kokerskan hette Ingeborg Andersson och hon fyllde 50 år det året Ulla-Britt kom till herrgården.
Under Reutersvärds tid så fanns det privatchaufför, John Eriksson som också var betjänt och bl.a. serverade all sprit vid kalas och så där.
I stallet fanns det bara arbetshästar, inga finare hästar som drar droskor o dyl för nu hade bilen tagit över.
Kom ihåg att hon var ner och tittade när Reutersvärds dotter Hedvig gifte sig med Fritz Hedborg.

Ulla-Britt kom ihåg att hon fick erbjudande att följa med familjen Reutersvärd när de flyttade till Stockholm men då sa Ulla-Britts mamma ifrån, hon var ju endast 14 år vid det tillfället.
Hon kom ihåg att hon fick 100 kr/månad som lön från Reutersvärd och på det drog fru Reutersvärd 10 kr i skatt. Senare fick hon tillbaks dessa skattpengar av fru Reutersvärd som sände detta i ett brev till Ulla-Britt.

Hon kommer ihåg att hon var med på idrottförenings fester som hölls i parken och dansade.

På somrarna badade och metade hon.

Åkte ned till Jäder och köpte mjölk på mejeriet vid ladugården, mjölken kostade 21 öre/liter. Detta var i mitten på 1940-talet.

Kom ihåg när 1:a bananlasten kom till Sverige efter kriget 1945. Då fick man äntligen köpa bananer i Jäders Handel.

Åkte tåg från Jäder station till Kolsva. Köpte biljetter i stationshuset. Det var lite av ett äventyr för henne så hon hade svårt att sova kvällen innan.

Sågen var igång och där fanns en spång över ån till Ramstigen.
Spången vid sågen åkte med isen på vårarna. Men den återuppbyggdes igen varje år.