Brukets smidesprodukter

Åren 1551 till 1640

Under den här perioden var det vapentillverkningen under Arboga faktori lydnad som var den huvudsakliga produktportföljen.

Under maj och juni månad 1552 lär kungen ha vistats i Arboga och hade då glädjen att se verkstäderna på Jäders holme så gott som färdiga och arbetet igångsatta.

Klinghammare
Klinghammaren bestod av timmer med damm, rännor och vattenhjul. Här fanns också ett flertal slipstenar som man fått från Dalarna.
Klingsmederna arbetade med att smida stångvapen (hillebarder) samt klingor till vilka beredarna gjorde fästen och baljor.
Sliparna slipade harnesk, klingor och stångvapen (hillebarder).

Polerkvarn
Den här kvarnen var utrustad med 6 stora och 4 mindre polerskivor. Själva polerstången, på vilken skivorna satt, hade smitts av 4 hammarsmeder i Köping, men de var inte bättre gjorda än att harneskmakaren Hans Walram måste laga den. Polerstången drevs av vattenhjul.
I kvarnen polerades bl.a. harnesk, klingor och hillebarder.

Plåtslagarsmedja (harneskmakarsmedja)
Den här smedjan hade murad smedjehärd men ingen vattendriven hammare. Dess utrustning levererades från Hammarfors smedja (låg vid Rockhammar och heter idag Stensta bruk).
Här arbetade harneskmakarna som tillverkade rustningar, harneskplåtar, hjälmar och sköldar.

Spikhammare
Den här hammaren skulle enligt kunglig befallning flyttas upp i Bergslagen men blev trots det verksam under flera år.
Här tillverkades spik av olika dimensioner till alla anläggningar på Jäders holme.

Efter ett par år utökades det med verkstäder för tråddragare och pansarmakare.

Tråddragarsmedja
Tråddragarna drog tråd av olika dimensioner.

Pansarmakarsmedja
Här arbetade pansarmakarna som använde tråddragarnas tråd till att tillverka ringpansar.

Här kan du läsa en mer detaljerad information om de olika yrkesmännen och deras tillverkningar.

Men vapentillverkningen utgjorde endast en sida av Arbogafaktoriets verksamhet.
Sedan kungen och hans omgivning, rytteriet, fotfolket och flottan utrustats med vapen räckte faktoriets kapacitet till för en mer ”civil” tillverkning av stora mått.
De kungliga köken utrustades med pannor, slevar, stekvändare och många andra ting, stallmästarna mottog mängder av olika stallpersedlar, stora arkliet (vapenförråd för tunga eldvapen) fick sitt redskapsbehov väl tillgodosett och de olika byggnadsföretagen landet runt vid slott och kungsgårdar erhöll verktyg och byggnadssmide.


Åren 1640 till 1700

När Hans Krusbart år 1642 fick öppet privilegium på smidesverksamheten vid Jäders holme så gjordes stora investeringar och inledningsvis kom det att sjuda av liv och verksamhet på holmen. Det är nu man kan säga att Jäders bruk uppstod.
Från de vattendrivna smedjorna sökte sig ut på marknaden en rad järnfabrikat av skiftande slag. Här kan vi anföra en provkarta av olika produkter:
Från 1661 redovisas bardisan, skovel, spade, hacka, picka, yxa, tälgyxa, kofot, hästskor med söm, bröstkedjor, stocksågar, långsågar, smedjestäd, liar, stigbyglar, handsåg, sticksåg och allehanda spiksorter.

Krusbart drog vidare försorg om tillverkning av järntråd, nålar och häktor och han startade klingsmide och svärdfejeri.


Åren 1700 till 1800

Brukets smedjor som enligt samtida underrättelse bestod av 8 knipsmedjor inrättade, för två och tre smeder i varje, med damm och rännor i fullgott stånd och större delen av dammarna liksom en smedja av gråsten uppmurade samt ett fint tråddrageri med sex rullar, inrättat för lika många personer till dagligt arbete och under samma tak med vattendrivet slipverk, polerskiva så väl som svarvstol till trådrullarna.

I dessa smedjor producerades förutom tråddragning som på den här tiden omhuldades, olika manufaktursorter.
Det påstås att produktionen omfattade 143 olika manufaktursorter. Det var bl.a. skovel och spade, hacka och picka, yxa, tälgyxa, järnstör och kofot, gånghästeskor, gångsöm, allehanda bröstkedjor, stocksågar, långsågar, smedjestäd, liar, små och stora navare, stigbyglar, handsåg, sticksåg, vagnkedja, pottangel, allehanda hjulspik, 14-, 12-, 10-, 8-, 6-, 5-, 4-, 3-tums, tvebred och enbred spik.
Förutom de ovan nämnda var de viktigaste manufakturslagen: åder- och plogbillar, nötklavar, ankare och draggar, halster och stekspett, gångjärn, aspar och märlor, skovelskor, murslevar och murhammare m. m. 
Här kan du se en priskurant från början av 1800-talet, som innehåller manufakturer som tillverkades från 1700-talets mitt.

Av järntråd nämnas tre slag: bältare-, kopparslagare- och fönstertråd.

Ur gömmorna i Landsarkivet Uppsala har vi hittat mönster (dåtidens ritningar) över några produkter som beställdes och tillverkades av Jäders bruk. Mönstren är daterade perioden 1713 till 1750-talet.
Klicka här om du vill se några av dessa mönster.

I ämneshammaren vid Garptrömmen producerades sedan 1756, ämnesjärnet till de 8 smedjorna på bruket.


Åren 1800 till 1920

Fram till 1860-talet producerade man i stort samma typ av produkter som under 1700-talet med samma metoder som i det gamla ”järnbärarlandet”. I början på 1800-talet revs tråddrageriet med rullverk och hjulhus som hade uppförts 1750. I stället byggdes två nya tråddragerier som fick de klingande namnen Lyktan och Kärnan.
Till dessa trådfabriker knöts också en anläggning för tillverkning av kardor. Den tillverkningen drevs troligen fram till 1830-talet.
1861 tillträdde Mårten Holmstedt som bruksdisponent och då började en period med stort förändringsarbete när det gäller Jäders bruk som helhet och i synnerhet smidesverksamheten. Man rev alla de gamla verkstäderna och uppförde en ny smedja med lancashirehärdar och räckhärdar. Den nya smedjan stod klar 1864.

Produktportföljen från tiden efter 1864 är redovisad i en s.k. priskurant från 1889.
Här visas några typer av verktyg från priskuranten men vill du se hela så kan du läsa här.

Sillpackaryxa
Finsk bill
Kantmokare
Flåhacka med ring
Skifferspade