Jäder 1640 till 1700

År 1640 erhöll Hans Krusbart í donation Jäders gård med underliggande kvarn och i gengäld lovade han att anlägga nya manufakturverkstäder. År 1642 får han öppet privilegium att arrendera och driva verksamheten vid Jäders holme. Privilegiet gav honom rätt att lösa in äganderätten till smedernas verkstäder och man börjar då riva ned de gamla ostrukturerade byggnaderna och anläggningarna för att uppföra nya enligt bergskollegiets anvisningar. Även alla bondsmedjor som tidigare påtalats vara uppförda av hävd, och var till hinder för bruket revs.
Det var faktorn och inte smederna som skulle vara ägare av produktionsmedlen. Likaså gavs han rätten till allt vad smederna tillverkade. Det var faktorn, inte smederna, som skulle vara handelsman.
Fram till nu hade ju faktorn bott inte bott på Jäder, men när Krusbart skulle styra produktionen behövde han vara närmare produktionen och därför byggde han också en gård åt sig på den plats där dagens herrgård ligger.

Det var också under Krusbarts tid som vägarna på Jäders holme ändrades till den utformning som vi ser spår av ännu idag, med en rak bruksgata från den västra till den östra delen av holmen.
Det är alltså nu som man kan säga att Jäders bruk uppstår.
Den gamla tiden med vapentillverkning avvecklades mer och mer för att övergå till civilt manufaktursmide.

Men Krusbart var en hårdför man och kom i konflikt med bl.a. smederna som han försökte styra med järnhand och det visade sig att alla hans stora investeringar av olika orsaker inte gav önskad utdelning. Problemen hopade sig och 1652 begav han sig utrikes, enligt uppgift till Danmark, under omständigheter som hade en betänklig likhet med flykt. Ledningen av bruket anförtrodde han åt sin måg Peter Schaeij, som var gift med hans dotter Eva.

När Krusbart 1654 återkom hade brukets ekonomiska ställning försämrats och Krusbart återvann aldrig sin gamla ställning. Flera tvister uppstod och till slut såg han ingen möjlighet att återbetala sina skulder bl.a. till friherre Clas Stiernsköld som hade lånat ut pengar mot säkerhet i Jäders bruk. Krusbart avled under våren 1663.
1657 tog då Clas Stiernsköld Jäders bruk i besittning och utsåg Krusbarts måg Peter Schaeij till faktor.
Clas Stiernsköld gjorde sen flera försök att frånträda Jäder vilket fick till följd att kronan inlöste bruket och försökte intressera smederna och borgarna i Arboga att överta bruket, men utan resultat.
I stället överlät kronan bruket på arrende till Peter Schaeij genom en överenskommelse med kammarkollegium den 19 november 1665. Han drev bruket fram till 1673.

I området Garpströmmen uppförs på inrådan av statsmakterna år 1670 ett pappersbruk på platsen efter några förfallna smedjor. Pappersbrukets tillkomst och inledande skede kom att kantas av mycket trätor och ekonomiska stridigheter mellan ägarna och smederna i området och till viss del även med dåvarande faktorn på Jäders bruk Peter Schaeij.
För den som vill veta mer om den tidens papperstillverkning rekommenderas att läsa här.
Läs om intrigerna runt pappersbrukets tillkomst. 

Karta 1703

Karta från 1703 visar anläggningarna på Jäders holme


Wilhelm Schaeij efterträdde sin far Peter Schaeij och inlöste 2 hemman i Jäders by och på dessa byggde han 1675 en säterlik herrgårdsbyggnad som ersatte den gamla faktorsgården från Krusbarts tid.

1682 fanns det 12 smedjor och ett sliphus på Jäders holme med 26 mästare, 18 gesäller och 19 lärpojkar. Om man till dessa lägger till familjemedlemmar, pigor och drängar så kan man uppskatta antalet personer till ett 150-tal. Utöver smedjorna och sliphus så fanns det också en Mjölkvarn

Karta som visar bebyggelsen vid slutet av 1600-talet

Beskrivning:
1   Herrgårdsbyggnad (uppförd 1675)
2   Trädgårdsområde
2a Humlegård
3   Säd- och järnbod
4   Skrivar- och drängstuga
5   Stall
6   Kölna
7   Mjölnargården
8   Gammal lada
9   Ny lada
10  Fähus
11  Materialbod
12  Några smedstugor

21-22   Spik- och tråddragarsmedja
23-24   Grovsmedja
25-28  Spik- och tråddragarsmedja
29    Grovsmedja
30    Spiksmedja
31   Tråddragarsmedja
32   Spik- och grovsmedja
33   Mjölkvarn med 3 par stenar
34   Sliphus, uppfört 1608 av Erik byggmästare.

I skriften Kvinnornas Jäders holme av Anders Florén hittar vi följande information:
Under Wilhelm Shaeijs faktorstid uppfördes en ny lagerlokal eller sjöbod i Arboga stad då den gamla var förfallen och inte kunde användas. Denna lokal nyttjades som lagerlokal för Jäders bruks produkter innan de vägdes och togs ombord på segelskutor till Stockholm.
Under hans tid inskärptes faktorns makt ytterligare för i den ordningsstadga som fastställdes av kungen år 1683 slogs hans rätt till egendom och smidesproduktion åter fast. I ett senare tillägg fick han dessutom rätt att genomsöka skutorna i Arboga på jakt efter utsmugglade smidesprodukter från bruket.
Under den här perioden försköts alltså produktionens maktförhållanden från hantverkaren (smeden) till faktorn som formellt disponerade rätten till bruket. Förändringen berörde ägandet av smedjorna, rätten till produktionsresultatet samt möjligheten att skaffa råvaror.
I smedjan var det emellertid mästaren tillsammans med sitt arbetsfolk ansvarade för produktionen.
Det är kanske i skenet av denna utveckling man ska se den av Shaeij uppförda säterlika herrgårdsbyggnaden år 1675, som kom att utstråla all den makt och inflytande som en dåtida herreman borde besitta. Behovet av att spänna musklerna och visa sin makt gentemot arbetsfolk och omgivning var inte minst viktig med tanke på de konflikter som seglat upp till följd av faktorns ökade makt över produktionen.
Det skulle visa sig att alla maktbefogenheter som stadgades i privilegier och reglementen stötte på patrull och smedjorna bytte inte ägare i ett ögonkast. Det skulle dröja ända till 1759 innan den sista smedjan var inlöst av faktorn.

Efter Wilhelms död 1689 är hans änka upptagen i mantalslängden fram till 1694. Johan Philip Schiötz, som var bokhållare, torde då ha skött faktorstjänsten och han gifte sig med Wilhelms dotter Anna Maria Schaeij.
När Johan Philip dör 1699 så gifter sig hans änka med Jakob Neuman som då blir faktor på Jäder.