Jäder 1900 till 1965

När vi går in i 1900-talet så är Mårten Holmstedt ensam ägare till Jäders bruk. Han dör 1903 och bruket övergick då enligt hans testamente till hans hustru Constance Bergenstråle.
Här kan du läsa vidare om ägarstrukturen fram till 1965.

Smidesverksamheten i den nya smedjan blev år 1906 utarrenderad till fabrikör Per Arvid Broström som hade börjat sin yrkesbana som räckare i smedjan redan 1880.
Han kom att arrendera verksamheten fram till nedläggningen 1936.

År 1914 uppfördes den första kraftstationen vid Jäders bruk och då gjordes en anpassning av bron där stickspåret från stationsområdet var förlagt. Bron försågs med dammluckor för att reglera vattenflödet till kraftstationens turbin. Brukets anläggningar vid Garpströmmen berördes också av vattenregleringen då man där bygger dammbroar med dammluckor.

Intill den stora smedjan fanns också en gårdssmedja vars verksamhet flyttades år 1921 till en byggnad vid ladugårdsområdet.

När smidesverksamheten i smedjan upphör 1936 så får verksamheten på Jädersbruk en inriktning mot jord- och skogsbruk och där fanns också kraftstation, såg och kvarn. Verksamheten i den vattendrivna sågen upphörde 1933 och då uppfördes en ny såg på södra delen av Jäders holme.

I jordbruksdelen ingick också Herrgårdens trädgårdsverksamhet med sina stora drivhus.
I ladugårdsbyggnaden, som var från sekelskiftet 1800/1900-talet, fanns det före år 1918  120 st. kor men p.g.a. nödår reducerades antalet kraftigt till 69.
1921 rev man de gamla ladugårdsbyggnaderna och uppförde nya som ännu idag står kvar på samma plats. Den nyuppförda ladugårdsbyggnaden var väldigt modern för sin tid då den redan från början var utrustad med rörmjölkning och utgödslingsanordning.
Efter nödåren ökades succesivt antalet kor igen till 113 år 1930.
Ladugårdsverksamheten sköttes av en ladugårdsförman och 2-3 anställda ladugårdskarlar.
Enligt Tage Hedborgs anteckningar om Jäders bruk så var antalet kor i den nya ladugården under åren 1940 – 1950 varierande från 39 till 105, där toppen nåddes under åren 1946 – 1949.

Området Jäder var under den här perioden ett litet samhälle med brukets jordbruksverksamhet i centrum. Där fanns egen skola, järnvägsstation, idrottsförening, postkontor och affär.

År 1943 uppförs en ny kraftstation intill den första och i samband med detta arbete så reglerades vattnet med en ny dammbro och nya vattenflöden vid den norra åstranden. Man river då vändskivan vid stationen tillsammans med stickspåret till Jäders holme samt den gamla nedlagda sågen.

För att få en bild av hur bebyggelsen vid Jädersbruk såg ut under perioden 1900 – 1950 så använder vi en flygbild över området från 1922 där vi ser alla byggnader.

Flygfoto 1922_6

1: Verkstaden     2: Kolhus     3: Hammarsmedsgården     4: Slottet     5: Åldermannabostaden
6. Missionshuset     7. Rosenborg     8. Bergsbyggningen     9. Gamla Hammarsmedsgården
10. Museum     11. Ingenjörsbostaden     12. Mjölnarbostaden     13. Nya Smedjan
14a och 14b. Gårdssmedjan     15. Kraftstation     16: Kvarnen     17. Kolladan     18. Mejeriet
19. Vattentornet     20. Järnvägsstation     21: Herrgården     22: Herrgårdens trädgård
23: Trädgårdsmästarbostad     24: Stallet     25: Vagnsbodar     26: Sågen med virkesupplag
27: Brukskontor     28: Bakstugan     29: Dagsverkestugan     30: Magasin
31: Förrådshus     32: Loge för sädesförvaring     33: Svinhus     34: Ladugård     35: Affären

1965 upphör Jäders bruk i och med att man avyttrar jord- och skogsbruket i samband med försäljningen av hela bruket till Domänverket.
Inledningsvis arrenderades jordbruksdelen av Birger Hedborg som var en av de gamla delägarna.

Några hållpunkter om de fortsatta 30 åren:

1967 friköptes herrgårdsbyggnaden med annex, trädgårdsmästarbostaden och handelsträdgården av Birger Hedborg.

1979 köptes jordbruksmarken med ekonomibyggnader och vissa bostadshus av Claes-Göran Sjölinder. Domänverket behöll skogsarealerna och kraftverket.

1994 köpte Banverket hela jordbruket med tillhörande ekonomibyggnader för att kunna bygga det stora järnvägsprojektet Mälarbanan.