Jäder 1900 till 1965

När vi går in i 1900-talet så är Mårten Holmstedt ensam ägare till Jäders bruk. Han dör 1903 och bruket övergick då enligt hans testamente till hans hustru Constance Bergenstråle.
Här kan du läsa vidare om ägarstrukturen fram till 1965.

Smidesverksamheten som bedrevs i den nya smedjan sedan 1864 blev nu utarrenderad och drevs av fabrikör Per Arvid Broström som började sin yrkesbana som räckare i smedjan redan 1880.
Han kom att arrendera verksamheten från 1905 ända fram till smidesverksamhetens nedläggning på 1920-talet.

År 1914 uppfördes den första kraftstationen vid Jäders bruk och då gjordes en anpassning av bron där stickspåret från stationsområdet var förlagt. Bron försågs med dammluckor för att reglera vattenflödet till kraftstationens turbin. Brukets anläggningar vid Garpströmmen berördes också av vattenregleringen då man där bygger dammbroar med dammluckor.

Intill den stora smedjan fanns också en gårdssmedja vars verksamhet flyttades år 1921 till en byggnad vid ladugårdsområdet.

Under 1920-talet upphör den utarrenderade smidesverksamheten i smedjan.

Verksamheten på Jädersbruk fick nu en inriktning mot jord- och skogsbruk och där fanns också kraftstation, såg och kvarn. Verksamheten i den vattendrivna sågen upphörde 1933 och då uppfördes en ny såg på södra delen av Jäders holme.

I jordbruksdelen ingick också Herrgårdens trädgårdsverksamhet med sina stora drivhus.
I ladugårdsbyggnaderna, som var från början av 1800-talet, fanns det före år 1918  120 st. kor men p.g.a. nödår reducerades antalet kraftigt för att år 1918 vara 69.
Efter nödåren ökades succesivt antalet kor igen till 113 år 1930.
Ladugårdsverksamheten sköttes av en ladugårdsförman och 2-3 anställda ladugårdskarlar. Mjölkningen av korna gjordes på den här tiden för hand av mjölkerskor och troligtvis även av brukets statarhustrur.
1931 rev man de gamla ladugårdsbyggnaderna och uppförde nya som ännu idag står kvar på samma plats.
Nu började man mjölka korna för hand med hjälp av mjölkmaskiner och på 1960-talet moderniserades mjölkningen i och med införandet av rörmjölkning.
Enligt Tage Hedborgs anteckningar om Jäders bruk så var antalet kor i den nya ladugården under åren 1940 – 1950 varierande från 39 till 105, där toppen nåddes under åren 1946 – 1949.

Området Jäder var under den här perioden ett litet samhälle med brukets verksamhet i centrum. Där fanns egen skola, järnvägsstation, idrottsförening, postkontor och affär.

År 1943 uppförs en ny kraftstation intill den första och i samband med detta arbete så reglerades vattnet med en ny dammbro och nya vattenflöden vid den norra åstranden. Man river då vändskivan vid stationen tillsammans med stickspåret till Jäders holme samt den gamla nedlagda sågen.

För att få en bild av hur bebyggelsen vid Jädersbruk såg ut under perioden 1900 – 1950 så använder vi en flygbild över området från 1922 där vi ser alla byggnader och kan redovisa några av dessas historia.

Flygfoto 1922_6

 1. Verkstaden   2. Kolhus   3. Hammarsmedsgården   4. Slottet   5. Åldermannabostaden
6. Missionshuset   7. Rosenborg   8. Bergsbyggningen   9. Gamla Hammarsmedsgården   10. Museum 
11. Ingenjörsbostaden
   12. Mjölnarbostaden   13. Nya Smedjan   14a och 14b. Gårdssmedjan   15. Kraftstation
16. Kvarnen
   17. Kolladan   18. Mejeriet   19. Vattentornet   20. Järnvägsstation   21. Herrgården   22 Herrgårdens trädgård   23 Trädgårdsmästarbostad  24 Stallet  25 Vagnsbodar  26 Sågen med virkesupplag   27 Brukskontoret   28 Bakstugan   29 Dagsverksstugan   30 Magasin   31 Förrådshus   32 Loge för sädesförvaring   33 Svinhus   34 Ladugård   35 Affären


1965 upphör Jäders bruk i och med att man avyttrar jord- och skogsbruket i samband med försäljningen av hela bruket till Domänverket.
Inledningsvis arrenderades jordbruksdelen av Birger Hedborg som var en av de gamla delägarna.

Några hållpunkter om de fortsatta 30 åren:

1967 friköptes herrgårdsbyggnaden med annex, trädgårdsmästarbostaden och handelsträdgården av Birger Hedborg.

1979 köptes jordbruksmarken med ekonomibyggnader och vissa bostadshus av Claes-Göran Sjölinder. Domänverket behöll skogsarealerna och kraftverket.

1994 köpte Banverket hela jordbruket med tillhörande ekonomibyggnader för att kunna bygga det stora järnvägsprojektet Mälarbanan.